Inatt kunde jag inte sova!
Jag gick och lade mig vid midnatt och låg & vred & vände mig tusen gånger. Gick upp och tände en cigg, gick och lade mig igen, upp på toaletten, lade mig igen, aaaa jag kunde inte sova...låg bara & tänkte hela tiden.
Jag vill inte att mina sömnproblem ska komma tillbaka!
JAG VILL INTE!
Jag har alltid i hela mitt liv haft sömnproblem, varför vet jag inte.
Jag har kunnat lägga mig vilken tid som helst, hur trött som helst men inte kunnat somna förän 3 timmar efter.
Efter att jag träffat min man så vände allt.
Jag kunde soooova!
Inte pga "fysisk aktivitet" me mannen om ni tror det =)
Utan att jag helt enkelt var avslappnad och bara kunde sova efter 3 minuter som alla andra normala i denna värld.
Jag har alltid avundas min pappa som efter att ha lagt sig i sängen börja snarka MEDDETSAMMA!
Har aldrig förstått det!
Men nu har det sakta men säkert kommit tillbaka.
Är det för mitt stora eländiga problem...vikten?!
Det kan vara...har tänkt ofta på det, för när jag ligger där i sängen och tänker och fantiserar så handlar det om framtiden, jag är smal, i snygga kläder, har ett lyckligt äktenskap, ett hus vi precis köpt och har det bra ekonomiskt.
I dagens läge så har vi problem med ekonomin och min vikt så det kan vara det som tär på en hela tiden.
Plus Zita, en helt annan historia men hon kommer också fram i tankarna när jag lägger mig.
Som att jag skjuter upp problemen till när jag ska lägga mig.
Iallafall så vaknar jag som en Zombie 05.30.
Går upp och gör kaffe, tur att det var så tidigt så inte "arbetarna" tog promenader utanför fönstret.
Jag tog bussen till jobb och var därför försenad med 20 min till jobb. Önska jag hade en cykel!
Normalt går vi ut vår morgon runda 7.30 men idag tappa vi bort tiden med att dricka kaffe, röka cigg & snacka skit så vi kom inte iväg förän 8.00.
Gjorde min morgon runda och sen var det en dusch + inköp jag hade på mitt nya 75% schema som jag äntligen har fått =)
(+ att de kan kalla in mig på extra turer=))
Denna vårdtagare tog extremt lång tid på sig så jag var inte färdig förän 12.30.
Den tiden går vi igentligen ut på middags rundan men jag var ju tvungen till att ta min 30 min lunch.
Kollade på middagsrundan och där var inget över till mig..*SKÖNT*
Så jag gick in till samordnaren som visade mig schemat.
Så skönt att ha fasta tider nu, så man kan planera lite fritid. Det tråkiga är dock att det blir många helger framöver och det är den enda tiden då mannen är hemma ifrån skolan.
Jag saknar våra sovmorgnar ihop, men vad gör man inte för ekonomin.
En vårdtagare plus en arbetskamrat sa idag till mig..."Jennifer, jag förstår att du inte vill vidare utbilda dig till USK (Undersköterska) men du passar verkligen för det här yrket.
Hata yrket hur mycket du vill, men du kan verkligen ta hand om de gamla, du är bra på att prata & uppmuntra.
Det var glädjande ord som satte sig rakt in i hjärtat på mig.
Jag som aldrig har trott på lärarna i skolan när man var liten, har aldrig trott på mina föräldrar, vänner etc.
Jag har lärt mig att ta till mig bra saker som folk säger. Fast jag tar inte det till mig till 100% än men mycket mer än vad jag tidigare gjort.
Iallafall, så slutade jag 13.30.
Gick till fösäkringskassan med ett brev min man har fått ifrån arbetsförmedlingen och ville att de skulle tolka det till mig då ams hade sagt en sak & brevet en annan.
Jo, nu så ska mannen få aktivitets stöd för att han går en yrkes utbildning.
Det är en fast men LIIITEN summa i månaden, men bättre än inget.
Det andra han får är beroende varje månad på hur mycket jag tjänar och eftersom jag tjänar så olika så en månad får han inget alls (som denna månaden) den andra månaden får han 2.000:-
Jaja, men vi kämpar på.
Han ska bli anläggningsarbetare vilket jag hört är ett väldigt tungt arbete, men han kommer att tjäna bra förhoppningsvis.
Sen därefter så kan han ju vidare utbilda sig om han nu vill det. Men då har han iallafall grundutbildningen!
Jag däremot, vad ska jag göra?
Jag är lite kräsen med jobb som jag söker hitt & dit.
Men det är för att jag just nu har en 75% tjänst (fortfarande timmis - ej fast) och ska jag tacka ja till något annat vill jag ha en 100% tjänst, så jag kan slappna av.
Min dröm har varit hudterapeut, men det känns omöjligt för den summa pengar skolorna vill ha. Rättare sagt 75.000:-.
Sen hade jag då tänkt mig att vidare utbilda mig i fotvård för då har jag redan grund utbildningen.
Men har lagt det på is ett tag så får vi se senare i framtiden.
Jag vet att det ALDRIG är försent.
Eller mitt största intresse som jag brinner för, HUNDAR!
Jag älskar de av alla olika slag.
Vet inte vart ifrån jag har fått det hära med att ha blivit en sån djurvän. Framförallt då hundar.
Det går inte att beskriva min kärlek för dem.
Men jag vet fortfarande inte vad jag vill bli inom det.
Drömmen hade varit att vara på en organisation eller liknande och tagit hand om hemlösa hundar i världen.
Det jag kom fram till inatt när jag inte kunde sova - var att läsa hundpsykologi.
Jag tänker inte bli hundpsykolog, men jag hade mer än gärnat velat veta om hundens psyke, handlingar osv.
För kan jag inte få ett jobb där jag får ha hundar omkring mig så kan jag iallafall ta några kurser som lättar mitt behov av allt me hund att göra.
Aahh, nu ska jag kolla upp mer om det...hihi, ska bli så kul, hoppas att de finns distanskurser eller något.
Jag gick och lade mig vid midnatt och låg & vred & vände mig tusen gånger. Gick upp och tände en cigg, gick och lade mig igen, upp på toaletten, lade mig igen, aaaa jag kunde inte sova...låg bara & tänkte hela tiden.
Jag vill inte att mina sömnproblem ska komma tillbaka!
JAG VILL INTE!
Jag har alltid i hela mitt liv haft sömnproblem, varför vet jag inte.
Jag har kunnat lägga mig vilken tid som helst, hur trött som helst men inte kunnat somna förän 3 timmar efter.
Efter att jag träffat min man så vände allt.
Jag kunde soooova!
Inte pga "fysisk aktivitet" me mannen om ni tror det =)
Utan att jag helt enkelt var avslappnad och bara kunde sova efter 3 minuter som alla andra normala i denna värld.
Jag har alltid avundas min pappa som efter att ha lagt sig i sängen börja snarka MEDDETSAMMA!
Har aldrig förstått det!
Men nu har det sakta men säkert kommit tillbaka.
Är det för mitt stora eländiga problem...vikten?!
Det kan vara...har tänkt ofta på det, för när jag ligger där i sängen och tänker och fantiserar så handlar det om framtiden, jag är smal, i snygga kläder, har ett lyckligt äktenskap, ett hus vi precis köpt och har det bra ekonomiskt.
I dagens läge så har vi problem med ekonomin och min vikt så det kan vara det som tär på en hela tiden.
Plus Zita, en helt annan historia men hon kommer också fram i tankarna när jag lägger mig.
Som att jag skjuter upp problemen till när jag ska lägga mig.
Iallafall så vaknar jag som en Zombie 05.30.
Går upp och gör kaffe, tur att det var så tidigt så inte "arbetarna" tog promenader utanför fönstret.
Jag tog bussen till jobb och var därför försenad med 20 min till jobb. Önska jag hade en cykel!
Normalt går vi ut vår morgon runda 7.30 men idag tappa vi bort tiden med att dricka kaffe, röka cigg & snacka skit så vi kom inte iväg förän 8.00.
Gjorde min morgon runda och sen var det en dusch + inköp jag hade på mitt nya 75% schema som jag äntligen har fått =)
(+ att de kan kalla in mig på extra turer=))
Denna vårdtagare tog extremt lång tid på sig så jag var inte färdig förän 12.30.
Den tiden går vi igentligen ut på middags rundan men jag var ju tvungen till att ta min 30 min lunch.
Kollade på middagsrundan och där var inget över till mig..*SKÖNT*
Så jag gick in till samordnaren som visade mig schemat.
Så skönt att ha fasta tider nu, så man kan planera lite fritid. Det tråkiga är dock att det blir många helger framöver och det är den enda tiden då mannen är hemma ifrån skolan.
Jag saknar våra sovmorgnar ihop, men vad gör man inte för ekonomin.
En vårdtagare plus en arbetskamrat sa idag till mig..."Jennifer, jag förstår att du inte vill vidare utbilda dig till USK (Undersköterska) men du passar verkligen för det här yrket.
Hata yrket hur mycket du vill, men du kan verkligen ta hand om de gamla, du är bra på att prata & uppmuntra.
Det var glädjande ord som satte sig rakt in i hjärtat på mig.
Jag som aldrig har trott på lärarna i skolan när man var liten, har aldrig trott på mina föräldrar, vänner etc.
Jag har lärt mig att ta till mig bra saker som folk säger. Fast jag tar inte det till mig till 100% än men mycket mer än vad jag tidigare gjort.
Iallafall, så slutade jag 13.30.
Gick till fösäkringskassan med ett brev min man har fått ifrån arbetsförmedlingen och ville att de skulle tolka det till mig då ams hade sagt en sak & brevet en annan.
Jo, nu så ska mannen få aktivitets stöd för att han går en yrkes utbildning.
Det är en fast men LIIITEN summa i månaden, men bättre än inget.
Det andra han får är beroende varje månad på hur mycket jag tjänar och eftersom jag tjänar så olika så en månad får han inget alls (som denna månaden) den andra månaden får han 2.000:-
Jaja, men vi kämpar på.
Han ska bli anläggningsarbetare vilket jag hört är ett väldigt tungt arbete, men han kommer att tjäna bra förhoppningsvis.
Sen därefter så kan han ju vidare utbilda sig om han nu vill det. Men då har han iallafall grundutbildningen!
Jag däremot, vad ska jag göra?
Jag är lite kräsen med jobb som jag söker hitt & dit.
Men det är för att jag just nu har en 75% tjänst (fortfarande timmis - ej fast) och ska jag tacka ja till något annat vill jag ha en 100% tjänst, så jag kan slappna av.
Min dröm har varit hudterapeut, men det känns omöjligt för den summa pengar skolorna vill ha. Rättare sagt 75.000:-.
Sen hade jag då tänkt mig att vidare utbilda mig i fotvård för då har jag redan grund utbildningen.
Men har lagt det på is ett tag så får vi se senare i framtiden.
Jag vet att det ALDRIG är försent.
Eller mitt största intresse som jag brinner för, HUNDAR!
Jag älskar de av alla olika slag.
Vet inte vart ifrån jag har fått det hära med att ha blivit en sån djurvän. Framförallt då hundar.
Det går inte att beskriva min kärlek för dem.
Men jag vet fortfarande inte vad jag vill bli inom det.
Drömmen hade varit att vara på en organisation eller liknande och tagit hand om hemlösa hundar i världen.
Det jag kom fram till inatt när jag inte kunde sova - var att läsa hundpsykologi.
Jag tänker inte bli hundpsykolog, men jag hade mer än gärnat velat veta om hundens psyke, handlingar osv.
För kan jag inte få ett jobb där jag får ha hundar omkring mig så kan jag iallafall ta några kurser som lättar mitt behov av allt me hund att göra.
Aahh, nu ska jag kolla upp mer om det...hihi, ska bli så kul, hoppas att de finns distanskurser eller något.
Över till Bloggens handling!
Frukost: 1 banan 1p
Lunch: VV frysrätt 6,5p
Middag: 8 msk köttfärs (biffar) 6p
1 ägg 1p
Grönpepparsås 0,5p
1 dl mjölk 0,5p
Olja 2p
Potatis krocketter 7POINTS AAAAAAAAA
24,5 points denna dag för dem potatis krocketterna jag köpte BARA FÖR ATT DET VAR 2 PAKET FÖR 10:- HAHAHA
Nää, det var inget kul, när jag räknade ut detta, jag får ju bara äta 20 points per dag.
MEN jag räknar aldrig mina bonus points som jag får om jag är aktiv med träning eller liknanade.
Som i mitt jobb cyklar jag ju dagarna i ända och idag promenerade jag i rask takt samtidigt som jag pratade med min underbara soul sista - min mamma!
Älskar dig så mycket!
/Din dotter!
Frukost: 1 banan 1p
Lunch: VV frysrätt 6,5p
Middag: 8 msk köttfärs (biffar) 6p
1 ägg 1p
Grönpepparsås 0,5p
1 dl mjölk 0,5p
Olja 2p
Potatis krocketter 7POINTS AAAAAAAAA
24,5 points denna dag för dem potatis krocketterna jag köpte BARA FÖR ATT DET VAR 2 PAKET FÖR 10:- HAHAHA
Nää, det var inget kul, när jag räknade ut detta, jag får ju bara äta 20 points per dag.
MEN jag räknar aldrig mina bonus points som jag får om jag är aktiv med träning eller liknanade.
Som i mitt jobb cyklar jag ju dagarna i ända och idag promenerade jag i rask takt samtidigt som jag pratade med min underbara soul sista - min mamma!
Älskar dig så mycket!
/Din dotter!
1 kommentar:
Varför vill du inte bli hundpsykolog - när du brinner för det?
Skicka en kommentar